I dagens nätupplaga av Dagens Nyheter står att läsa om att man hittat hår från ett folkslag av Homo Sapiens Sapiens, dvs människa, som tidigare bebott Grönland men nu inte finns längre utan ersatts av dagens eskimåer. I Svenska Dagbladet kan vi också läsa om en nyfunnen indianstam vars eventuella utplåning oroar forskarna.
Det är med viss sorg som jag läser den här typen av historiska fynd av ungefär samma anledning som jag tycker det är tråkigt att vissa djurarter försvinner. Det var tretusen år sedan detta, numera utrotade folkslag, försvann. Tretusen år kan tyckas som en lång tid men i ett evolutionärt perspektiv är det knappt en sekund. Nu har visserligen folkslag kommit och gått genom årtusendena kan någon anföra och det är en del av en naturlig utveckling att vissa folkslag försvinner genom att de konkurreras ut av andra. Antingen har de manövrerats ut av andra folkslag eller blandats. Europa är ett typiskt exempel på en historisk smältdegel av olika folkslag genom årtusendena vilket i sin tur skapat de europeiska folkslag vi ser idag. Jag är visserligen dåligt påläst på detta ämne men ett antal folkslag har försvunnit i människans historia. Det är en knäckfråga hur olika länder förhåller sig till sin egen historia i ämnet. Det kan i vissa kulturer anses känsligt att man faktiskt inte var först på sitt territorium utan att man konkurrerande - slog ut - ett annat folkslag. Det är viktigt med en korrekt historiebeskrivning som inte förskönar eller förvanskar. Jag kan dra en parallell till min egen skolgång där neandertalarna utmålades som slöa, dumma och att de mer eller mindre försvann självmant. Kanske är det så att vi förnekar vårt eget våldsamma förflutna?
Inom ett antal hundra år så kommer det folk som vi idag kallar svenskar att vara blandade med folkslag från världens alla hörn. Huruvida det är något att förundras eller förfäras över överlåter jag till läsaren att bedöma - precis som den kände kolumnisten Ulf Nilson skrev i Expressen om detta ämne: “Slutsatsen att vi är på väg att byta folk på Sverige är läsaren fri att hålla med om eller förkasta.”
Frågan är om någon saknar ett försvunnet folkslag. Jag vet inte, jag tror dock att precis som i naturen är det viktigt med mångfald och den kommer i stora delar av Europa att vara försvunnen om några hundra år.
Ett intressant exempel, som dock inte handlar om folkslag utan om människorarter var Homo Neanderthalensis, i dagligt tal kallat neandertalarna, existens. Låt mig för ett ögonblick sväva iväg i ämnet då jag faktiskt tycker att denna människoart (ej att förväxla med folkslag) är en fantastisk del av människans historia. Neandertalarna hade större hjärnor än dagens människor, var kraftigare byggda, hade god talförmåga och en religiös föreställningsvärld vilket bland annat innebar att de begravde sina döda. Neandertalarna levde sida vid sida med människan i flera tusen år men konkurrerades (läs slogs ihjäl) till slut av människorna som började göra sitt intåg i Europa. Man vet inte varför neandertalarna förlorade striden, de båda arterna var ju väldigt lika. En del forskare anför en intelligensskillnad (som saknar belägg i forskningen), andra forskare menar att Homo Sapiens var mer krigisk. Många tänker på neanderthalaren som en korkad storvuxen hårig best. Forskningen visar dock att neanderthalarna snarast verkade mer fredliga och leva mer i harmoni med naturen än Homo Sapiens. Läs gärna mer om Homo Neanderthalensis då jag antagligen skulle kunna skriva hur mycket som helst kring denna fascinerande människoart!
