Kommentar till DN’s artikel om raggning på krogen
Artikeln påvisar två saker - dels spelet mellan man och kvinna och dels att detta spel inte förändrats alls - åtminstone inte i krogmiljön.
Att män och kvinnor har ett uppvaktningsspel precis som alla andra honor och hanar i djurriket har etologer vetat om i snart hundra år. Det finns vissa signaler, de flesta av dem omedvetna, som vi ger varandra när sexuellt intresse finns. Denna information hittar man inte i kvällspressens relationsbilagor eller dejtingguider. De finns i böcker i ämnet etologi - läran om djurens beteende - där också människan 
ingår. Jag kan rekommendera en rolig och lättläst bok i ämnet av tidigare professorn, och från TV kände, biologen Sverre Sjölander. Boken heter Naturens budbärare och behandlar just skillnader och likheter mellan olika djurarter i fråga om kärlek, respekt, rädsla och ilska. I boken får man inte bara en inblick i djurs beteende utan också i människors, som tex varför barn har lättare att lära sig nya språk, varför gamla människor blir gråhåriga och varför den snyggaste kvinnan inte alltid föredrar en man som är snygg och rik samt de olika signaler som män och kvinnor sänder ut. En liten varning utfärdas dock, du kommer, förutsatt att du är relativt nykter, aldrig mer att kunna gå ut på krogen utan att vara pinsamt medvetna om dina egna och andras signaler till det motsatta könet! Om inte annat kan du vända det till din fördel. Vill du fördjupa dig i ämnet finns även Vårt djuriska arv som även den är i samma lättlästa format och underhållande!
Låt oss lämna ämnet män och kvinnors spel med varandra för att titta lite på tillagda yttre attribut. Inte bara med kroppsspråk utan med saker som kläder, frisyr, smycken, vilka vi umgås med, vad vi konsumerar så gör vi ett statement - ett ställningstagande - där vi visar vilka vi är och vilken grupp vi vill bli identifierade med. Det är något som är unikt för människor, dvs valda attribut.
Jag brukar ibland fotografera människor med ovanliga kläder eller helhetsintryck som drar till sig ögonen. Fotograferingen gör jag oftast i all hast med mobilkamera och oftast har jag inte tillåtelse från objektet i fråga. Jag må vara förlåten med hänvisning till vetenskapen och den allmänna nyfikenheten!
Denna bild föreställer en lång kvinna, runt 30 år gammal, med långt blont hår klädd i vad som kan 
beskrivas som en slags elegant kappa med en överdimensionerad kapuchong. Jag kan inget om kläder men den ser ut som om den är tagen ur en sagoberättelse. Hon bär en stor svart handväska och ett svart paraply. Hennes flätor är blonda och väldigt långa och bär rosetter. Hon bär svarta skinnhandskar trots det relativt varma vädret. Varje attribut för sig är ju inget märkvärdigt men allt sammantaget - lång blond 30-årig kvinna med en kappa som ser ut att vara en elegant version av något som någon skulle bära i Sagan om ringen, stor handväska och ett svart paraply får henne att se ut som Mary Poppins och andra liknande sagofigurer. På bilden syns också en man som tittar fascinerat efter henne, jag följde henne från andra sidan gatan med blicken en stund och detta var påtagligt, alla som mötte henne tittade efter henne, även om kanske männen höll kvar blicken något längre.
Alla djur signalerar, men vi människor vill lämna ett bestående avtryck hos dem vi möter - det är ett drag som gör oss mänskliga.
